Kyrkogården

Strövade omkring på kyrkogården idag. Vädret var fint och som nybliven änka kände jag ett stort behov att titta mig omkring lite. Efter 1 år och 9 månader har cancern tagit min mans liv.

8 svar

  1. Jag beklagar din sorg.
    Kram
    Antonia

    Gilla

    1. Tack Antonia, var länge sedan. Hoppas du mår bra.

      Gilla

      1. Ja det var länge sen. Och nu vet jag varför. Tack att du bryr dig när du själv inte har så lätt. Det knallar och går.
        Jag hoppas att du får stöd av nära och kära för att göra saker lättare.

        Gilla

  2. Att gå omkring sådär, långa promenader, ensam eller med någon som bara finns där, hjälper ofta i sorgen. Det behöver inte sägas så mycket. Kram på dig!

    Gilla

    1. Precis och så gör jag också. Tur att hunden finns som ser till att jag måste gå de där långa promenaderna och en god vän som följer med en gång om dagen. Kram tillbaka.

      Gilla

  3. Saknar ord, redan kattens plötsliga hädanfärd var bara för mycket och sett i efterhand så undrar man om den visste …

    Skriv den där berättelsen om vården sen när du orkar.

    Gilla

    1. Det ska jag göra. Roligt att se dig igen.

      Gilla

      1. Detsamma, tråkigt bara med omständigheterna.

        Gilla

Nyfiken på dina tankar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: