Cancervård

”Den bästa vården finns i Sverige”

Det har jag hört många gånger. Sedan några månader tillbaka hörs fler och fler röster som vittnar om motsatsen och jag tänkte bidra med en kortfattad beskrivning hur det kan se ut när man blir allvarligt sjuk.

Det börjar med en total ointresserad läkare. Inom loppet av ett år fick min man uppsöka läkaren för att han kände ett tryck från magtrakten upp mot bröstet och några andra, typiska symtom för en växande tumör i buken.

Första gången kollade läkaren blodtrycket som var bra och lyssnade på lungan och hjärtat som lät bra. ”Kom tillbaka om det blir värre. Vi avvaktar.

Det blev värre.

Andra gången upprepade läkaren att kolla blodtrycket och att lyssna på lungan och hjärtat. Allt var bra ”Kom tillbaka om det blir värre. Vi avvaktar.

Det blev värre. Nu kunde min man knappt andas in ordentligt och fick ofta känslan att han fick kämpa för att få in syre.

Tredje gången upprepade läkaren att kolla blodtrycket och lyssna på lungan och hjärtat. Allt var bra ”Kom tillbaka om det blir värre. Vi avvaktar.
Ett år hade gått. Det var i februari månad.

4 månader senare sprack en av de tre cancertumörer som hade bildats vid hans lever. En var redan 12 cm stor. Det blev inre blödningar och akut till sjukhus.

Det bedömdes vara bra att tumörerna satt utanpå levern och en operation planerades. Han fick vänta i 4 månader på den operationen.

Sedan tog det 9 månader innan nästa kontroll gjordes. Då hade cancern fått fäste i levern redan. Han skulle få en lokal cytostatikabehandling för att kunna bekämpa de angripna ställen.

Väntetiden blev 3 månader. Då kom de inte åt de ställen längre. Cancern hade vuxit (naturligtvis) och dessutom täppt till gallvägarna som orsakade hemska biverkningar.

5 månader senare dog min man.

Det här var som sagt en kort sammanfattning. Det blev mycket elände och lidande efter behandlingarna och de sista veckorna som han inte fick vara kvar på sjukhuset.

Undrar när den bästa vården förstår att cancern fortsätter växa i väntan på en operation. Hur kan det kommer sig att svenska läkare inte kan förmedla det till politiker som dessutom påstår att allt är så bra som helst. Med flera månaders väntetider har ingen människa en chans. Det blir bara onödigt lidande och ingenting annat.