Vårdcentral, skojig personal och läkare
Det är roligt nästan jämt och hade det inte varit så allvarligt kunde man faktiskt skratta högt och länge.
Jag har flyttat och eftersom jag är en av dessa parasiter som får sjukersättning behöver jag en stadig kontakt med en läkare. Alltså bestämmer jag mig för en vårdcentral, ringer dit, förklarar hur det ligger till och att jag dessutom behöver ett nytt recept för mina mediciner.
Sjuksköterskan jag pratade med fixar en tid hos en läkare, vi kallar honom ”A”.
Han får en hög med papper som jag har kopierat så att han vet hur det står till med mig. I slutet av samtalet frågar jag en gång till om mina mediciner finns på apoteket. Han upprepar vilka det är och allt verkar bra. Dessutom vill han att jag kommer in någon gång för provtagning.
Några dagar senare är jag på apoteket för att få reda på att ”A” bytte ut en av medicinerna till ett billigare märke. Jag ringer till vårdcentralen, är rätt upprörd och blir lite senare uppringd av läkaren ”B”. Jag förklarar för honom att jag inte är ett barn längre utan en vuxen människa som man måste prata med om man vill ändra en medicin. Han ger mig rätt !? och skriver ut den medicinen som jag har tagit i 8 år men vill utvärderar det efter två månader. Aha….
I dag gick jag dit för provtagning och dessutom ville jag ha en tid för den där utvärderingen av medicinen och får veta att läkaren ”A” inte jobbar där längre och läkaren ”B” inte heller. Vården i ett nötskal.
Sjuksköterskan jag pratade med tyckte att jag behöver en stadig kontakt med en läkare. Det var precis det jag påpekade när jag ringde dit första gången.
Fick en ny tid till en läkare som ska jobba fast där (om jag nu ska tro på det).
Antagligen kommer han att gå på en långvarig kurs, tar ut 1 år semester för att göra den där världsresan som han alltid ville göra eller så blir han sjuk själv.
Jag talade om att sjuksköterskan ska tala om för honom att han gärna får läsa mina papper innan jag träffar honom. Det finns inte en chans att han hinner läsa det medan jag sitter där. Det finns flera utlåtanden som är ganska så omfattande.
De gör allt för att min absolut negativa syn på vården rotar sig allt djupare.
Ska man gråta eller skratta?
Regeringen backar, svårt cancersjuka ska inte piskas ut i arbetslivet.
Husmark säger
En sådan här stor lagstiftning kräver att man ständigt gör uppföljningar och ser över konsekvenserna. Nu ser vi när det gäller svårt sjuka personer att efter 180 dagar behöver vi fylla på för att skydda de personerna
Jag tycker det är fräckt att kommer med den här kommentaren.
Det är inte regeringen som har genomfört en uppföljning över konsekvenserna utan det var läkarna som gick ut i media för att berätta om sjukskrivningsreglernas grymma följder för svårt sjuka människor.
Först då ! förstår de ansvariga sina egna regler!
Nej, det är inte Fk som inte har förstått reglerna, det är inte de sjuka som inte har förstått reglerna.
Alla som befinner sig i det här systemet förstår precis rätt.
Hur kan det kommer sig att de ansvariga politiker inte vill förstå(r) nånting?
Utredarna, Ett hjärta Rött och Alliansfritt Sverige har skrivit massor de sista 2 dagarna om horribla sjukskrivningsregler och annat smått och gott som man knappt kan tro är möjligt.
Sakta kryper sanningen fram
Fler och fler vaknar och inser innebörden av regeringens nya sjukskrivningsregler.
Sju specialistläkare och en kurator slår larm om cancersjuka kvinnor. I dagens DN kan vi läsa att ”Svårt cancersjuka kvinnor tvingas söka heltidsarbete” och Aftonbladet tar också upp det ämnet ”Cancersjuka tvingas söka jobb”
Riktigt intressant blir det om man läser Aftonbladets kommentarer, för där hittar vi de äkta godbitarna.
En anställd på fk berättar att handläggarna ska noga leta efter brister och otydligheter i läkarutlåtanden så att man kan neka sjukpenning/ersättning.
Ordern lyder att säga nej i så gott som alla lägen.
Handläggarna som godkänner sjukersättningar utskälls och hotas med omplacering.
En sjuksköterska fick avslag på sin ansökan om jobb som handläggare för att man inte eftersträvar medicinsk kompentens!
Då undrar man förstås om Husmark Pehrsson får behålla sin legitimation som sjuksköterska. Får hon det?
En läkare berättar hur svårt det är att få ett utlåtande ”godkänt” av fk och hur lång tid det tar att skriva det. Mycket tid som kunde användas till patientarbete.
Men, men Fredrik Reinfeld har helt andra tankar. Han försvarar att sjuka måste söka jobb fast de jobbar redan deltid. De får ta tjänstledig (som arbetsgivaren inte behöver bevilja) och blir arbetslös istället. Nu får de gå introduktionsprogrammet hos arbetsförmedlingen.
Det är en förändring av ett system som tidigare innehållit stora grupper som vi beskrivit som sjuka men som har arbetsförmåga, säger Fredrik Reinfeldt.
Men är det en lyckad förändring?
Jo, men så är det ibland, att det är fullkomligt möjligt och mänskligt och kan ske i också hur myndigheter agerar, att det inte blir perfekt från dag ett.
Man leker alltså med sjuka människor. Man leker och experimenterar med sjuka människors existens. Sjuka människor som oftast även har en familj och barn som far illa för att någon i familjen har blivit sjuk.
Igår fick man läsa i Göteborg Posten (artikeln går inte att hitta på nätet) att Chefen för Arbetsförmedlingens nya kontor för utförsäkrade i Göteborg, Beatrice Berglund, har stora planer för att hjälpa sjuka tillbaka in i arbetslivet.
Hon har tidigare jobbat i en stadsdel med hög arbetslöshet och många arbetssökande med speciellt behov av stöd.
Det har gett mig erfarenheter som jag hoppas ska bli till nytta för de utförsäkrade.
Hallå! Vi pratar om sjuka och inte om arbetslösa!
Det handlar om att hjälpa människor till ett starkt självförtroende
Dum som jag är trodde jag att det var sjuka vi pratar om som behöver bli frisk! Många har ett starkt självförtroende och ändå väldigt ont. Hur kan det vara möjligt?
Alla är överens om att de här personerna har en arbetsförmåga…
Alla? Utom deras läkare! Väldigt konstigt i mina öron.
Till sist alla dessa påståenden som gör mig illamående.
Sjuka har inga sociala kontakter. Sjuka har inget självförtroende. Sjuka har ingen struktur på livet. Sjuka är passiva.
Får jag fråga vem som har hittat på de här dumheterna? 👿
Öppet brev till läkarförbundet
Öppet brev till läkarförbundet angående utförsäkring av sjuka
Bästa Eva Nilsson Bågenholm,
Under nästa år kommer över 50000 långtidssjuka att tvingas ut ur sjukförsäkringen till följd av lagförändringarna som trädde i kraft 1 juli 2008. Det räddningspaket som socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson presenterade i mitten på september medför föga förändring för majoriteten av de sjuka, då nivån i introduktionsprogrammet är i paritet med försörjningsstöd och kraven att delta i aktivitetsprogrammen för många sjuka är oöverkomliga.
Förutom de grupper som tvingas ur sjukförsäkringen pga de nya tidsgränserna, tillkommer en stor grupp som förlorar sin sjukpenning/sjukersättning eftersom försäkringskassans handläggare inte godkänner läkarnas värdering av nedsatt arbetsförmåga. Ett stort problem här är att begreppet ”arbetsförmåga gentemot hela den nationella arbetsmarknaden” fortfarande saknar definition, vilket medför en olöst rättsosäkerhet i sjukförsäkringen. Anna Hedborg hade till uppgift att klarlägga detta begrepp, men fann uppgiften övermäktig och har nu övergett den ambitionen. Trots detta är begreppet ”arbetsförmåga” fortsatt centralt i den nu gällande sjukförsäkringen. Detta kan inte annat än innebära att rättsosäkerheten och godtycket i bedömningarna av sjuka människors rätt till ersättning från sjukförsäkringen tillåts fortsätta.
I läkartidningen den 29/9-09 kan man läsa att Anna Hedborg nu föreslår ett nytt sjukförsäkrings-system där läkarna frikopplas från sjukförsäkringen efter 180 dagar. Möjligtvis är detta bekvämt för läkarkåren som slipper svåra bedömningar och konflikter med försäkringskassan. För patienterna innebär dock detta att man lämnas helt ensamma i relation till försäkringskassan.
Desperationen bland Sveriges långtidssjuka är stor och närmast dagligen kommer jag i kontakt med människor som brottas med tankar om att de inte orkar kämpa vidare. Tanken att inte bli tagen på allvar, att bli ställd inför krav på prestation som man inte mäktar med och hot om att helt förlora sin ekonomiska trygghet blir för tungt. I detta läge blir jag mycket bekymrad över läkarförbundets tystnad i frågan. Är inte våra patienters väl och ve en viktig fråga för oss läkare ?
Med vänlig hälsning och hopp om svar!
Jenny Fjell
Leg läk och Med. Dr.
ST-läkare i Psykiatri
samt
Intiativtagare till Nätverket Resurs (Respekt för sjuka och utsattas rätt i samhället)
Läkare anmäls till Socialstyrelsen
Allehanda.se berättar att 50.000 läkare anmäls till Socialstyrelsen.
Det är Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Västernorrland som tog initiativet. Tre av fyra beslut om sjukpenning tas utan tillräckligt medicinskt underlag. Det kan betyda 100.000 felaktiga beslut.
Jag har länge undrat varför inte ”sjukdoms”föreningar m.m. som har så många medlemmar börjar opponera sig. Äntligen finns en förening som vågar säga ifrån.
Fk´s tuffa regler
Västnytt berättar idag om Göran Söderlund som har börjat hjälpa sjuka att överklaga besluten från Försäkringskassan. Fler och fler beviljas inte sjukskrivningen eller sjukersättning.
Försäkringskassans tuffare regler börjar märkas
Det är bara början säger han, efter 1. juli blir det många fler som kommer att söka hjälp hos honom.
Tankekaos
Jag har ett riktigt plågsamt problem. Det finns hela tiden i mina tankar och jag får det inte att gå ihop.
Att vara för frisk för försäkringskassan och för sjuk för arbetsförmedlingen.
Hur kan två myndigheter har motsatta uppfattningar?
Ska det inte finnas en tredje part som granskar dessa motsägelser för att avgöra vem som har rätt?
Sjukförsäkring – är det inte en försäkring som vi alla betalar för att få den ekonomiska tryggheten i fall man blir så sjuk att man inte kan jobba.
Om arbetsförmedlingen och en läkare kommer fram till att man inte kan jobba, hur kan sjukförsäkringen vara den enda länken av dessa tre som har en helt annan uppfattning.
…och kan det vara rättsenligt?
Vem kan förklara det för mig? Behöver lite lugnare tankegånger, jag ältar det hela tiden, usch….
Läkarbesök
Fick träffa en stressad läkare idag som gick igenom mina mediciner (för att jag bad om det).
Vi började prata om Försäkringskassan och hon sa:
”Ja, jag vet inte vad de håller på med”
(Nej, det vet vi sjuka inte heller – hade jag gärna sagt men var tyst).
Sista meningen innan hon nästan knuffade ut mig genom dörren:
”Vi kan inte göra nåt mera, du får lära dig att leva med smärtan”
Ja, kära nån – hur ska jag få försäkringskassan att förstå det? Jag kollade Socialstyrelsens rekommendationer för olika sjukdomstillstånd.
Enligt de ”proffs”råden som finns där skulle jag har varit helt frisk efter 4 veckor. Jag har överskridit antalet fyra redan men inte räknad i veckor utan i år. Hur är det möjligt? Och vem har gjort fel och vad gick snett och vem har ansvaret och vem ska ta konsekvenserna?
Frågor över frågor utom den sista, det är jag som ska ta konsekvenserna så klart. Vem annars?
Och det är ju logiskt också när jag helt plötsligen bestämmer mig för att ha roligt och skaffa mig kronisk värk. Livet leker. 😥
Det var kallt, blåsigt och trevligt
Dagens utmaning var samlingen på Gustaf Adolfs Torg i Göteborg.
Utmaning för att jag fick åka dit, stå där en timme och sedan fick jag självfallet köra tillbaka hem. Inget som överbefälshaveren i mitt liv ”nerven” gillar så värst mycket.
Tyvärr var vi bara två. Ingela och jag.
Jag tror inte att vi glömde ett enda ämne som intresserar oss som sjukskrivna.
Sjukförsäkring, sjukvård, politiker, försäkringskassan, de nya reglerna, läkare o.s.v.
Det var väldigt trevligt om än ansträngande och jag hoppas, hoppas att vi träffar fler nästa månad – samma plats. Alla är välkomna 🙂
Belöningen för mödan och mera värk som vanligt blev:
Smaskens 😀
Dagens nonsens
Har pratat med Försäkringskassan idag och känner att min uppgivenhet och lätt depressiva stämning förändrar sig sakta med säkert till: ilska!
Varför kommer ingen information om förändringar gällande handläggare? De struntar ju fullkomligt i de sjuka och hur det går med dem. Det är andra gången jag är med om det. 🙄
Sedan kom jag ihåg fler händelser med läkare och bestämde mig för att skriva en egen sida för det. En del kanske känner igen sig och andra tycker eventuellt att det t.o.m. är roligt. Roligt, eller?
Horisonten 