Jag berättar – min mor lyssnar
Min mamma fick fly från sina hemtrakter vid andra världskrigens slut. Hon skickades ensam och var 16 år gammal.
Området hette Ostpreussen, hon växte upp i Masuren på tyska, Masurien på svenska och ligger idag i nordöstra Polen.
År 1955 skrev Siegfried Lenz 20 noveller om Masuren därifrån han också kom från början. Senare bodde han i Hamburg och dog i år.
Eftersom min mamma har väldigt dålig syn och inte kan läsa längre har jag börjat läsa boken och varannan dag berättar jag en novell för henne via telefon.
Idag var första berättarkväll. Novellerna är väldigt korta och därför är det lätt att berätta ur minnet. Jag bläddrar samtidigt och tittar över texten för att inte missar de typiska orden och uttryck som fanns på den tiden.
Det är roligt och min mamma skrattade gott ikväll. Dels för den roliga historien och dels för att hon påmindes om det typiska språket.
Känns meningsfullt och det är bättre än prylar till Jul, tycker jag.
Slängde precis ett inlägg
Rubriken ”att frossa i sorg” var inte alls tänkt som ett deprimerande inlägg men hur jag än försökte fick jag inte till det.
I sista boken jag läste ”Joan Didion – Blå skymning” finns texten till W.H. Audens ”Begravningsblues”. Både på engelska (originalet) och en översättning till svenska av Bengt Jangfeldt.
Den är så bra att jag inte kunde fortsätta att läsa resten av boken utan fick smälta det först.
Det kan uppfattas som att frossa i sorg men ärligt talat är det riktigt gott. En dag av frossandet gör att jag klarar av rätt många dagar i sträck utan den där djupa sorgen.
Nu har jag i alla fall berättat så pass mycket…
Det klarnar upp
Vädret klarnar upp inte mina myndighetsbeslut och annat som ska göras efter ett dödsfall. Man får vara glad för det lilla man får.
Efter flera veckors grådisigt och duggregnigt väder kom äntligen solen fram. Det blev frostigt här ute.
På eftermiddagspromenaden syntes stjärnor på himmelen. Trodde inte att de fanns längre.
Regeringen har gett försäkringskassan i uppdrag att undersöka varför sjukskrivningstalen varierar så stort genom åren.
Laura Hartman, chef för avdelningen för analys och prognos kom fram till den häpnadsväckande slutsatsen att
Ju svårare det är att få förtidspension, desto fler tenderar de långa sjukfallen att bli
Det är politiska beslut bakom de långa sjukskrivningstider. Wow…….
Sedan läste jag i tidningen Metro att fler och fler pensionärer hamnar på gatan nu. Förvånade mig inte det minsta men jag hörde ingenting om det varken på radio eller teve. Tyckte det hade varit intressant för hela svenska folket.
Den här bloggen blir tystare och tystare. Ärligt talat har jag lagt min energi på mina fotobloggar. När jag är ute och letar motiv kan jag slappna av. Oron försvinner, jag glömmer lite och det är roligt. Där uppdateras det minsann ….
Ska försöker dyka upp här då och då. Måste börja anteckna mina tankar över dagen igen. Det gjorde jag alltid förr men ingenting är sig likt längre. Ska se om jag lyckas…..
Trevlig söndag
och från matte förstås.
Jag fick ett brev
Ja, jag vet att vi alla fortfarande hittar räkningar i brevlådan.
Nej, jag fick ett riktigt brev med ett intressant innehåll. Det har ni inte fått i åratal!
I brevet fanns ett foto som man vanligtvis får via mobil eller mail och 2 tidningsurklipp som vi vanligtvis får via länkar.
Är det inte härligt! Jag tyckte det var underbart. 😀
Paus
Nästa katastrof i mitt liv har inträffat.
Hade precis fått upp livandan en aning.
Hej då så länge.
Bingo
Alles ist gut!
Dagens tidning följde med mig hem. Det prasslade gott vid köksbordet och kaffet smakade en aning bättre än vanligt.
Nu blev jag ändå glad
Det behövs ärligt talat inte mycket för att göra mig glad.
Bor sedan några år tillbaka i närheten av Ulricehamn. Dit åker jag för att handla. Tyvärr är det så att man inte får allt här. Behöver man något lite ovanligt får man åka till Borås eller Jönköping. Så jag håller på att beklagar mig väldigt ofta.
Idag däremot blev jag glad när jag fick syn på det här:
Ok, det fanns inga tidningar ännu men snart kan jag läsa papperstidningen igen! Ofattbart och dessutom fanns dem på flera ställen. Får be grannarna att ta med sig en tidning så fort de åker in till ”staden”.
I morse var vi tidigt ute, jag och hunden.
Visst är det vackert. Vi fick till och med sol idag men annars är det väldigt blött
Over and out.
Väderrapport
Det verkar som om regnet gillar mig och hunden extra mycket. Så fort jag öppnar ytterdörren börjar det regna. När jag har tagit av mig regnjackan efter promenaden slutar det och solen tittar fram.
Annars händer det inte mycket i det gula huset i den, av kommunen, bortglömda byn.
På kvällen kämpar jag hårt med boken ”Steglitsan”. 550 sidor ligger bakom mig. Det är 230 sidor kvar.
Däremot går det dåligt med ljudböcker. Vet inte riktigt varför jag har svårt för dem. Lyssnade förr minst 2-3 timmar per dag på böcker. Det blir nog säkert bättre snart.
Kan hända att jag lyssnar för mycket på P1 på förmiddagen men nu är det inte långt kvar till valet och man vill visst inte missa något. Därefter blir det lugnt igen. Därefter bryter kaoset ut (antar jag).
De myndighetsbesluten jag väntar på efter min mans död lyser fortfarande med sin frånvaro. När det gäller krav på skatt som ska betalas både av honom och mig fanns det inga väntetider. Tack för det Skatteverket.
Dagens tarotkort: ”Gilded Tarot” XVI The Tower – mmhhh… sammanbrott eller frigörelse?
Ha en trevlig söndag!
Horisonten 